Det kluriga ordet ’njet’ – på ryska betyder nej ibland ja

”Russia is a riddle, wrapped in a mystery inside an enigma”, sade Winston Churchill om Ryssland. I sin nya bok Sammetsdiktaturen fortsätter journalisten Anna-Lena Laurén att öppna det egensinniga samhället. En nyckel är att förstå språket, där orden inte alltid betyder vad de borde.

När man ställer en fråga i Ryssland, eller gör ett påstående, är svaret i nio fall av tio: Njet. Folk börjar med att säga ”njet”, sedan fortsätter de med sitt eget resonemang. Efter ett tag inser man ofta att de i själva verket har menat ja och inte nej. Ordet njet används i många situationer som ett sätt att ta sig in i diskussionen, ett litet signalord som betyder ”jag har något att säga”. Men det används också mycket ofta när man ställer en konkret fråga. Trots att det visar sig, när man framhärdar, att det rätta svaret inte alls var nej.

När vi väl hade flyttat till Sankt Petersburg började jag leta efter en sopsortering i kvarteret. Lyckligtvis hittade jag en på en dryg kilometers avstånd från vårt nya hem. På plats vid sorteringskärlen fanns även personal som informerade stadsborna.
– Tar ni emot PET-flaskor?
– Njet.
– Men det står här. PET.
– Njet.
– Jamen det står ju här.
– Njet. Det står vad vi inte tar emot.
– Visst. Men det står också vad ni tar emot. Och där står
det PET.
– Vi tar emot PET.
– Varför säger ni då till mig att ni inte tar emot det?
– Njet. Vi tar emot det.

Att säga njet är ett sätt att behålla kontrollen. Det är därför servicepersonal tycker om ordet. Det ger dem en möjlighet att först vara stränga, och sedan visa sig generösa. Då behåller man övertaget. I rysk kommunikation är det viktiga ofta vem som har övertaget, vilket ibland kan leda till helt obegripliga gräl främlingar emellan på bussen.

I rysk kommunikation är det viktiga ofta vem som har övertaget.

På en direkt fråga kan man alltså på ryska svara ”da” (även om det är mycket sällsynt), eller ”njet”. Men man kan också svara ”da njet”. Dess betydelse motsvaras ungefär – men inte helt och hållet – av svenskans ”nejdå”. Det används när man vill få fram att saken kanske kunde vara på ett visst sätt, men nu är den inte det.

– Är du missnöjd med dina betyg?
– Da njet.
Är personen ifråga missnöjd? Hon säger att hon inte är det. Men lämnar samtidigt dörrarna öppna.

Förkärleken för ordet njet har också att göra med att ryssar älskar att argumentera, sporit. Ofta säger man emot inte för att man egentligen är av motsatt åsikt, utan bara för att kunna ha ett trevligt litet gräl. Ett bra gräl betraktas som höjden av underhållning. I denna diskussionskultur har ordet njet sin givna roll. Ibland signalerar det ”hör här”, ibland är det bara utfyllnad, ibland kan det uttalas som ett spefullt ”njeeeeet”, ibland är det ett kategoriskt, kort och kraftigt NJET, ibland är det ett obestämt ”da njet”.

Det kan se ut på tusen olika sätt:
Njetu.
Njet i vsio.
Njet-njet.
Njet tak njet.
Njet kak njet.
Njet i njet.

Man kan i vilket fall tryggt utgå ifrån att det finns få sammanhang där det inte skulle gå att strö in detta älskade ord. Det enda man behöver göra är att ställa en fråga. Till exempel:
– Varför säger ni alltid njet?
– Njet. Du missförstår.

(Foto: Markus Spiske / Unsplash)

_________

Anna-Lena Laurén är journalist och författare, sedan 2006 Rysslandskorrespondent för bland andra Hufvudstadsbladet och Dagens Nyheter. Hennes senaste bok Sammetsdiktaturen utkom på Förlaget i januari 2021. Artikeln ovan består av utdrag ur boken.