Därför är myror smartare än du

Hur kan det komma sig att myror är så starka att det motsvarar att en människa skulle bära en jumbojet med tänderna? Hur har myrforskningen hjälpt teleindustrin och hur fixar myrorna flytten till sommarstugan? Myrforskaren Katja Bargum och biologen och översättaren Annika Luther guidar oss i myrornas fascinerande värld i veckans podd.

Vi ger dig fem sätt som myrorna är smartare du:

1. Myror har en inbyggd stegräknare – inget behov av smarttelefon här inte!

En ovanligt seg ökenmyra som har bråttom hem för att inte bränna fötterna och ett experiment med där man satte styltor på myrornas ben (jo du läste rätt) – där har du två av ingredienserna i historien om hur man kommit fram till att myror faktiskt verkar ha en inbyggd stegräknare som hjälper dem att veta hur långt de sprungit i förhållande till sitt bo – mera får du veta om du lyssnar på podden!

2. Myrorna behöver inte pumpa järn på gymet för att vara tusentals gånger starkare än du

En aztekmyre-arbetare kan bära upp till 5000 gånger sin egen vikt. Det motsvaras av att en människa skulle bära 300 000 kg (vilket är lika mycket som en jumbojet väger) i käkarna i uppochnervänd ställning, endast fäst i tårna! Aztekmyran hänger nämligen upp och ner under stora blad och fångar sina byten i flykten med hjälp av taggar på benen. Hemligheten bakom myrans styrka ligger i fysikens lagar – myran är stark på grund av att den är så liten. En muskels styrka beror nämligen på dess yta, och hos små djur är muskelytan större i förhållande till massan. Minns du inte varför från fysikundervisningen i skolan så finns svaret både i podden och boken!

3. Myrorna förstår att själen behöver ombyte på sommaren – myrsommarstugan ligger vid havet

Många som försökt flytta ut till sommarstugan med en stor släkt eller motsträviga tonåringar känner vanmakt inför projektet. Hur lustigt det än låter, verkar en del av våra finska myror ha sommarstugor, och lyckas ta sig dit under väldigt harmoniska förhållanden. Stubbmyran, som är specialiserad på karga klippmiljöer, kan erövra små holmar så effektivt att de bokstavligen vimlar av myror. Finska myrforskare har observerat att en stor del av de låga barrbona i terrängen endast fungerar som sommarstugor. När hösten kommer drar sig myrorna tillbaka till större vinterstackar i djupare markskit med bättre skydd mot kylan. När myrorna flyttar ut till ”sommarstugan” fylls stigarna av arbetare som ofta kånkar på andra arbetare (kanske de där motsträviga tonåringarna?) eller på drottningar. Det ultimata läget för en stubbmyre-sommarstuga är en kal klippa med sprickor som ger perfekta förhållanden för uppfödning av nya generationer.

4. Myrornas kollektiva intelligens är så smart att teleindustrin tagit modell av den

Myrornas förmåga att lösa problem med hjälp av kollektiv intelligens har stått som modell när människan behövt knäcka utmaningar med massiva mängder data. Bland annat British Telecom har använt sig av så kallade myralgoritmer för dirigering (routning) av mobiltrafiken. Där har ingenjörerna skapat algoritmer som imiterar myrornas svärmintelligens och deras användning av doftspår. Hos myrornna blir de kortaste och  mest effektiva rutterna de som doftar mest då fler och fler myror hittar dit och förstärker rutten med sina egna doftspår så att ännu fler myror hittar dit. Den här positiva återkopplingen har forskarna återskapat genom virtuella myror för att hitta de rutter i telenätet där informationen färdas mest effektivt.

5. Myror behöver inte virke för att bygga flottar, kompisen räcker. Praktiskt vid översvämning!

Myrorna hör till insektsvärldens bästa byggmästare. Som byggmaterial duger förutom barr, löv och grus även andra myror. Vid behov kan myror bilda broar, flottar, kedjor och levande väggar. Myrorna tar sig också an mera komplicerade byggnadsprojekt. När USA:s södra delar drabbades av en serie tropiska cykloner år 2017 spreds mängder av bilder och videoklipp på flytande myrflottar. Dessa var egentligen samhällen av eldmyror. Som om storm och översvämningar inte skulle ha varit nog tvingades befolkningen i de drabbade områdena också tampas med tusentals inseglande flottar av aggressiva eldmyror.

Men hur gör myrorna för att forma flotten, hur vet de vem som ska bita tag i sin myrkompis med käkarna och vem som ska koppla ihop sig via hullingarna på sina ben så att varje myra och flotten som helhet får största möjliga flytkraft? Hör mer i Förlaget-podden och dyk ner i myrstackens hemligheter i den fascinerande boken Myrornas hemliga liv! I veckans podd får vi också lära oss om myrornas mindre trevliga sidor – kannibalism, dödliga stick, myrinvasioner som gör platser obeboeliga för människor under flera år – hoppas du vågar lyssna!

 

Comment

Kommentera