I read passages, I read areas, chapters, I don't have the time. – DONALD TRUMP

Trumps kommentar om sina läsvanor är talande för hur många vant sig vid att läsa i den sociala medians era, man skummar och skannar med allt kortare koncentrationsförmåga. Liksom Trump gillar vi också att någon läser högt för oss, i hans fall muntliga uppläsningar av dagliga rapporter och för oss andra genom en prenumeration på någon av de ljudbokstjänster som vuxit fram. Vi finner Estland och Finland i toppen bland de europeiska länder som dagligen ägnar mest tid åt läsning men faktum är att vi läser allt mindre i tryckt form. Podcasten som mainstream-medium håller på att vinna mark. Vi fyller varje lucka av vår tid med underhållning och ljudet passar utmärkt, då vi multisysslar för att hinna med allt.

Då e-handelsjätten Amazon lanserade sin Kindleläsare för e-böcker 2007 drabbades bokbranschen av samma panik som musikbranschen hade gripits av tio år tidigare. Men det tryckta ordet visade sig erbjuda andra utmaningar.

Den stora frågan är inte om vi kommer att läsa i framtiden utan på vilket sätt och på vilka grunder vi väljer vad vi läser.

Den stora frågan är inte om vi kommer att läsa i framtiden utan på vilket sätt och på vilka grunder vi väljer vad vi läser. Algoritmerna känner redan i dag oss bättre än vi själva då vi på varje apparat, sajt och app lämnar spår av data efter oss. Utgående från hur vi använder e-läsare och ljudbokstjänster vet algoritmen rätt exakt vad vi vill läsa, när vi vill läsa och hur länge vi läser. Den vet vad vi streckat under, vad vi hoppat tillbaka till och lyssnat om, vilka böcker vi köpt men aldrig läst. Algoritmen vet vilka andra som läst eller lyssnat på samma bok och hur vi är knutna till varandra socialt. Den vet att vi helst läser på lördag morgon men aldrig på fredag kväll. Den vet om vi lagt av med att läsa och vilken bok som drev oss till det.

Även om 6 av 10 böcker som säljs i dag är fysiska så är försäljningen på nedgång. Våra medievanor har förändrats och vi bor allt trängre – då åker bokhyllan ut. Vi vill fortfarande visa upp att vi läser men det ska vara utvalda snygga pärmar och då vi köper en pappersbok får mötet i bokhandeln gärna kännas meningsfullt. De små bokhandlar som förstått detta klarar sig fortfarande i konkurrensen med de stora kedjorna och e-handelsbolagen.

Försäljningsökningen på sex procent som bokbranschen i Sverige kunde uppvisa 2018 kan härledas till de digitala bokalternativens starka tillväxt och även om takten aningen trappats av så kommer det digitala innehållet av gå om det fysiska inom en snar framtid. Trots att det digitala skakar om och kullkastar vedertagna sanningar så skapar det också möjligheter. Det är bra, för all kommersiell verksamhet bottnar i att förstå vad kunden vill ha. Men lika viktigt är att förlagen tror på sina författare och böcker och också vågar ge ut det som inte backas upp av data och tyckande på sociala media. Det som vi ännu inte vet att vi vill ha.

Förlaget har sedan vi startade 2015 trott på mångfald och valfrihet, och största delen av våra böcker kan sedan 2016 fås som e-bok och från och med i år som utvalda ljudböcker. Först ut var Vänd om min längtan av Ann-Luise Bertell och trilogin om det Röda Klostret av Maria Turtschaninoff. Bland annat ljudboken om Kimi Räikkönen samt Rafael och Jörn Donner med Innan du försvinner kommer under 2019. Du har väl också lyssnat på de intressanta författarsamtal som Förlaget publicerat som podcastavsnitt? De ger en inblick i hur våra böcker blir till och varför vi tror på att litteraturen kommer gå starkare ur de utmaningar bokbranschen står inför.

Läs. Läs högt för någon annan. Lyssna. Ta in och försök förstå vår komplexa värld bättre, för det finns alltid tid för en god bok. I Vårkatalogen 2019 kan vi erbjuda dig över tjugofem fina alternativ, både i tryckt och digital form.